I väntan på mat

Kära dagbok,

ibland är det ganska tråkiga dagar. Det är de dagarna när matte inte sätter fram maten så fort hon kommer ut i köket.

Då sitter vi och väntar och väntar och till slut så lägger jag mig ner i mathörnan. Måste hon vara så besvärlig och diska matskålarna först? Det viktigaste måste väl ändå vara att vi får mat?

Ibland tycker jag att matte har en väldigt märklig prioriteringsordning. Hon verkar inte bry sig om oss alls. Disken måste vara väldigt viktig. Jag väntar väl lite till och sedan säger jag till.

Hon brukar förstå när jag säger till. Min strategi är att påminna om att jag finns här genom ett litet bestämt voff. Då inser hon att jag faktiskt finns här och att hon ska skynda sig för att jag vill ha mat. Lillebror säger inte så mycket och är aldrig lika hungrig som jag.

Det är bra! För då kan jag sno lite av hans mat, så fort hon vänder ryggen till.

Min medbrottsling och Munkakorven

Kära dagbok,

min lillebror är väldigt skicklig på att klättra och hoppa högt. Mycket bättre än vad jag är.

Han kan hämta mat både från köksbordet och från diskbänken. Han är otroligt smidig och vig, och om han bara tränade lite mer så skulle han säkert komma upp i skafferiet och kylen också.

Det är väldigt bra för mig som är storebror och lite för bekväm för att anstränga mig så mycket för en prickig-korv-snutt; även om det är Munkakorv MMM...

Men lillebror hoppar och hämtar ner så fort matte och husse vänder ryggen till, och då tar jag genast min del av bytet. Tur att man har en vig och pigg lillebror. Tack Teddie för att du hittade matte och kom hem. Tack vare dig har jag fått en medbrottsling som gör skäl för namnet.

Strandens blåa flagg

Kära dagbok,

idag har vi varit i Vejbystrand och badat hela dagen. Ja, mest var det matte och lillhusse som badade, lillebror och jag är inte lika förtjusta.

Men i skuggan under parasollen är det väldigt skönt och vinden fladdrar lite i min päls och svalkar härligt.

Jag tycker lite synd om lillebror Teddie för hans päls är så tjock och lockig att den inte vill fladdra ett endaste dugg. Inte ens här på hundstranden.

Strandens blåa flagg visar att det är en bra strand för oss hundar att bada på. Vattnet är rent och fint och musslorna är goda. Men den visar också tydligt att det inte fladdrar speciellt mycket. Det gör inte min päls heller. Men kul är det!