Strandvakt

Kära dagbok,

nu är det sommar på riktigt! Vi har varit på hundbadet i Vejbystrand igen. Det är jättejobbigt att åka bussen dit för den är så varm och det fladdrar knappt alls i pälsen. Och sedan stannar de hela tiden och öppnar dörren utan att jag får gå ut, säger matte i alla fall. Jag förstår inte varför de stannar och öppnar dörren om man inte ska gå av där? Men matte kan vara svår att förstå sig på ibland.

Teddie var inte med på stranden förra sommaren så han vet inte riktigt hur man ska göra. Det är enkelt. Man vaktar stranden om det kommer en ny hund som tror att det är hans eller hennes. Det är det inte. Det är nämligen min. Jag var där först. Det vet jag alldeles säkert för första gången jag var där så fanns det inte en enda hund i sikte.

I övrigt ska man bara ligga i skuggan under parasollen och låta vinden smeka pälsen. Dricka vatten när matte säger det och passa henne när hon badar. Det händer att hon bär ut mig i vattnet och vill att vi ska simma ikapp till stranden. Jag är jättesnabb. Gillar inte att bli våt i pälsen. Matte fattar inte det utan hon envisas med att vi ska bada med jämna mellanrum. Hinner knappt torka och hänga ut tungan förrän det är dags igen. Ska lära Teddie att ligga i skuggan. Det är inte bra att sitta i solen. Men att jobba som strandvakt är han faktiskt en naturbegåvning på.