Om att föra sig

Kära dagbok,

jag gillar att gå ut på morgonpromenaden med matte och lillebror. Vi går alltid samma runda längs med åpromenaden vid Vita Räck.

Där har vi hundsamling på morgonen. Teddie gillar att leka med Peppe - de låtsas att de är boxare och när vi sedan går hem så hänger hans tunga ut längre än min. De två är helt tokiga i och busa. Och ändå går Peppe på Hundskola! Säger hans matte i alla fall, men jag undrar det.

Ludde är litet äldre och, oss emellan är han nog lite blyg också. Vi brukar mest stå och titta på när småpojkarna busar. Lite stil får man ju ha, tycker jag. Om man håller på som de gör så blir man ju smutsig och rufsig i pälsen. Det tycker jag är hemskt. Det är viktigt att kunna sköta sig och hålla huvudet högt. Matte säger att jag är väldigt fåfäng, men jag är ju en Cavalier King Charles Spaniel. Med familjeanor från engelska kungahuset och inte vilken cocktail som helst.

Inte för att jag har något emot dem; känner flera stycken som är både vackra och smarta. Men jag känner historiens vingslag och har en del att leva upp till och föra vidare.