Oj, vad trött man blir

Kära dagbok,

oj, oj vad det är jobbigt att vara storebror. Var blev mina gosiga sovmorgnar med matte av? Lillebror Teddie vaknar jättetidigt och väcker matte. Han vill gå ut innan jag ens har hunnit vakna ordentligt. Men det går ju inte an att de går ut själva, så jag blir ju tvungen att masa mig upp ur sängen och följa med, fast jag helst vill gosa med matte en stund till.

Men en fördel är att jag får gå längre runda än vanligt, för annars hinner Teddie inte med allt han ska göra när vi är ute. Sen är det rätt bra att han inte är van vid att vara ute så många timmar varje dag, för han blir jättetrött när vi kommer hem. Jag har alltid passat på att mysa lite extra när matte kliar mig på magen, men lillebror har haft svårt för att vara stilla så länge. Men med all frisk luft, springtävling med matte (som jag alltid vinner) och snöbusande så orkar han inte längre hålla på och studsa som en liten gummiboll utan slappnar faktiskt av lite grand ibland. Puh!

Sen är det inte fel med leverpastejen, mums, även om jag - och lillebror - måste dansa en del. Det tycker jag är rätt OK. Jag vet ju att matte stoppar piller i leverpastejkulorna, men huvudsaken är att jag får leverpastej och att det är tryffel i. Lillebror Teddie fattar ingenting, och jag tänker inte berätta för honom heller. För om han börjar gnälla så får vi kanske ingen leverpastej alls. Vilken tur att du hittade hem till oss, Teddie.

Jag undrar om inte till och med Felix kommer att ha mer respekt för mig. Han har ju ingen lillebror, som jag. Men han är en väldigt bra kompis och granne, tycker jag. Men du Felix, släpp inte in min lillebror för han är lite jobbig och kissar lite varsomhelst. Vi ses!