Jag har blivit storebror!
Kära dagbok,
jag har fått en lillebror. Ja, det låter lite konstigt men jag berättade ju att matte var borta jättelänge och jag bara väntade och väntade på att hon skulle komma hem. Sent på kvällen sa husse att vi skulle gå och möta matte vid tåget. Det var både kallt och mörkt, men jag längtade efter henne så jag följde snällt med. När jag fick syn på henne på perrongen så hade hon en liten vit tops som skuttade omkring i ett snöre. Hon pussade mig och husse och så berättade hon att den lilla vita tussen skulle följa med oss hem. Han hade ingenstans att bo, han heller.
Matte och jag gick före och visade vägen, och husse och topsen följde efter. Jag kan ju nästan allting, men den här lilla gossen verkade inte ha förstått mycket. Han behövde verkligen en storebror som kunde berätta hur det går till här i hundvärlden. Matte och husse sa till mig att de ville att jag som är så stor och duktig och vet hur allt ska vara här hos oss, blir en riktig storebror till den lille nykomlingen och lär honom allt som de har lärt mig.
OK, tänkte jag. Men han var mer än lovligt dum. Matte badade honom - tur, för han luktade jättekonstigt och inte alls som vi andra i familjen - men han ville inte fönas och borstas. Det verkade som om han var rädd för fönen, knasigt eller hur. Det som är så skönt. Jag somnar nästan alltid.
Sen for han omkring som en dammtuss i vinden, fast vi var inne och alla fönster var stängda. Fram och tillbaka, upp och ner, hit och dit i flera timmar. Hur orkar han? Jag försökte säga till honom men då gömde han sig bakom matte. Hon försökte få honom att slappna av och ligga ner i soffan en stund, som jag alltid gör så sent på kvällen. Men då morrade han och nafsade och bet matte. Hur dum får man vara? Det är ju tack vare henne som vi får mat och allt annat som vi vill ha.
Idag har vi smakat lite rökt fläskfilé och det var inte så tokigt. Teddie, som min lillebror heter, hoppade nästan ända upp på köksbänken, som en känguru eller jojo. Han fattar nästan ingenting. Om man inte sitter fint så får man inte smaka något när matte lagar mat. Sen har vi varit hos Tony på Exotic Zoo och köpt en himla massa grejer till Teddie. Han gillade att ligga i min korg, så nu har han fått en likadan och nytt halsband och koppel och lite leksaker - för annars tog han min nalle.
Det är jobbigt med en lillebror och han verkar lite dum. Fast det är klart: han borde ju vara smart som letade upp min matte och följde med hem till oss. Det är faktiskt rätt kul att vara den som går först och talar om hur allt ska vara. Förresten har han redan lärt sig att kissa ute ibland och att man får levergodis om man står fint utanför dörren när vi kommer hem. Och så har han lärt sig att hitta rätt dörr och var han inte får ligga i mattes säng - jag vaktar henne. Det klarar han inte av. Men han kan nog bli en bra lillebror, tror jag och det tror matte och husse också. Vi får väl ge honom en chans...
jag har fått en lillebror. Ja, det låter lite konstigt men jag berättade ju att matte var borta jättelänge och jag bara väntade och väntade på att hon skulle komma hem. Sent på kvällen sa husse att vi skulle gå och möta matte vid tåget. Det var både kallt och mörkt, men jag längtade efter henne så jag följde snällt med. När jag fick syn på henne på perrongen så hade hon en liten vit tops som skuttade omkring i ett snöre. Hon pussade mig och husse och så berättade hon att den lilla vita tussen skulle följa med oss hem. Han hade ingenstans att bo, han heller.
Matte och jag gick före och visade vägen, och husse och topsen följde efter. Jag kan ju nästan allting, men den här lilla gossen verkade inte ha förstått mycket. Han behövde verkligen en storebror som kunde berätta hur det går till här i hundvärlden. Matte och husse sa till mig att de ville att jag som är så stor och duktig och vet hur allt ska vara här hos oss, blir en riktig storebror till den lille nykomlingen och lär honom allt som de har lärt mig.
OK, tänkte jag. Men han var mer än lovligt dum. Matte badade honom - tur, för han luktade jättekonstigt och inte alls som vi andra i familjen - men han ville inte fönas och borstas. Det verkade som om han var rädd för fönen, knasigt eller hur. Det som är så skönt. Jag somnar nästan alltid.
Sen for han omkring som en dammtuss i vinden, fast vi var inne och alla fönster var stängda. Fram och tillbaka, upp och ner, hit och dit i flera timmar. Hur orkar han? Jag försökte säga till honom men då gömde han sig bakom matte. Hon försökte få honom att slappna av och ligga ner i soffan en stund, som jag alltid gör så sent på kvällen. Men då morrade han och nafsade och bet matte. Hur dum får man vara? Det är ju tack vare henne som vi får mat och allt annat som vi vill ha.
Idag har vi smakat lite rökt fläskfilé och det var inte så tokigt. Teddie, som min lillebror heter, hoppade nästan ända upp på köksbänken, som en känguru eller jojo. Han fattar nästan ingenting. Om man inte sitter fint så får man inte smaka något när matte lagar mat. Sen har vi varit hos Tony på Exotic Zoo och köpt en himla massa grejer till Teddie. Han gillade att ligga i min korg, så nu har han fått en likadan och nytt halsband och koppel och lite leksaker - för annars tog han min nalle.
Det är jobbigt med en lillebror och han verkar lite dum. Fast det är klart: han borde ju vara smart som letade upp min matte och följde med hem till oss. Det är faktiskt rätt kul att vara den som går först och talar om hur allt ska vara. Förresten har han redan lärt sig att kissa ute ibland och att man får levergodis om man står fint utanför dörren när vi kommer hem. Och så har han lärt sig att hitta rätt dörr och var han inte får ligga i mattes säng - jag vaktar henne. Det klarar han inte av. Men han kan nog bli en bra lillebror, tror jag och det tror matte och husse också. Vi får väl ge honom en chans...
3 Comments:
Gullegullegullefjun!
Hej Totte! Vad kul att du fått en lillebror, då har jag alltså fått en ny granne. Jag gillar grannar, de är ju de trognaste vännerna. Längtar tills jag springer på er! /Felix
Hej Felix,
nu när jag fått en lillebror så kan jag inte gå ut när jag vill. Du ska veta att han är jobbig. Jag är en trogen vän, det vet du. Lika väl som jag vet att du är en bra granne. När matte var sjuk så såg du ju till att jag fick komma ut. Det glömmer jag inte. Morgonrundan är viktig, eller hur? Ta det försiktigt med min lillebror när vi möts; han är väldigt hoppig och studsig. Inte alls som jag./Totte
Skicka en kommentar
<< Home