Om att slicka frimärken

Kära dagbok,

min vän Latte är sjuk. Lattes och Sigges matte ringde till min matte och berättade det. Jag tycker jättesynd om honom och hoppas att han blir frisk snart så vi kan träffas igen. Matte sa att han inte orkar det nu så vi får vänta lite med att gå ut tillsammans. Kanske skulle man skicka en krya-på-dig -ostbit?

Har varit med matte i m-lokalen igen. Denna gången skulle vi klistra frimärken på kuvert som den snälla brevbäraren sen ska dela ut till alla medlemmar i Ängelholm. Matte tyckte att hon kunde riva av frimärkena från rullen och så skulle jag slicka på baksidan. Hon menade på att jag har ju ofta tungan utanför. Ja, det vet jag väl för då brukar matte och husse skandera: Heja Totte, friskt humör; tungan hänger utanför! Men det är ju när det luktar jättegott - som i Ost & Delikatesshuset - där jag jämt måste vänta utanför och skäller hela tiden (fattar de inte vilket djurplågeri det är att stå utanför) - eller hos min goda vän i Torgköket (där jag inte heller får gå in). Men det är ju skillnad på smak och smak... Har ni smakat på frimärken någon gång? Gör inte det - de är klistriga som gammal havregrynsgröt och smakar som den där taskiga gummibollen som matte köpte till mig för länge sedan och som jag absolut inte vill tugga på. Nej, så jag lekte med Jack istället och så fick matte sitta där ensam i flera timmar och klistra alldeles själv. Kan man inte ha en god smak - som ost eller köttbulle eller varför inte lax och räkor - på frimärket. Då hade jag jättegärna hjälpt till och slickat på frimärken. Har de inte tänkt på det?

Jack är lite äldre än jag och lite blyg för främmande, men vi fick lite godis ibland av våra mattar medan de jobbade och varje gång det kom in någon ny människa så sprang vi till dörren för att se vem det var. Jag blev väldigt omklappad för Jack är lite blyg för främmande människor. Men det är inte jag - jag brukar säga att människan är hundens bästa vän; särskilt vissa.

Som Leif i köttbulleaffären. Han är verkligen en människa i min smak och alldeles särskilt hans köttbullar! Ibland blir jag så sugen på en köttbulle att jag bara vägrar att gå. Sen när matte undrar vad det är - så springer jag snabbt ut på övergångsstället och då brukar hon faktiskt förstå. Vi går på gågatan en liten bit och sedan drar jag så mycket i kopplet så att Leif ser mig och då kommer han ut. Då gör jag en hel pudel och han kliar mig på magen och sedan brukar jag få en köttbulle. Mums!!! De köttbullarna får jag inte ett dugg ont i magen av; tvärtom, tvärtom...de kan jag varmt rekommendera. Tror absolut att de till och med är godare än de som Lufsen bjuder Lady på på julafton.

Och så gillar jag ju Tony i kaninaffären (undrar om det inte är han som spelar kocken i Lady och Lufsen förresten). Härom dagen höll han på att bära in varor så dörren stod öppen fast de hade stängt. Ja, jag förstår det inte riktigt men det viktiga var att jag kunde springa in och kolla på kaninerna. De är jättesnälla och jag fick till och med levergodis. Har ännu inte kommit på hur jag ska bära mig åt för att få komma in till de. Det ska jag fundera på en stund nu tror jag...