Skönt!

Kära dagbok,

gissa om osten var god!!! Fast det där med pepparkakor vet jag inte riktigt. Men det var något konstigt med den där Advent. Jag trodde att det skulle komma en flicka och hälsa på och klappa mig precis som Lucia. Men det hände inte någonting, mer än att matte satte fast en liten tomte (sic!) i mitt halsband och så gick vi en promenad i stan där jag kunde visa upp mig. Och det är ju i och för sig inte fel.

Fast precis när vi kom tillbaka till Stortorget, där vi bor, så blev det väldigt trångt och då var det ju ändå ingen som kunde se mig och klappa mig så då gick vi hem. Men sen gick matte och husse iväg igen och då fick jag inte följa med dem. Det gillar inte jag...

Men när de äntligen kom hem fick jag jättegod grönmögelost - wow - nästan bättre än märgbenskex. Och så fick jag en present som de köpt till mig på julmarknaden. En fårskinnsfäll! Den var jättefin och jag bäddade litegrann och la mig tillrätta på den. Det var mjukt och gott och så vet jag ju var de vill att jag ska vara. Skönt, som Ernst skulle ha sagt.

Sedan tände husse ljus och spelade en skiva som jag och matte tycker mycket om med Håkan Hagegård. Den låter precis som kyrkklockorna mittemot. Det låter fint tycker jag fast jag vet ju att det finns några grannar här som inte alls gillar kyrkklockorna. Konstigt, tycker jag. De måste ju vetat om att kyrkan låg där innan de flyttade hit, eller?