Promenader och raketer

Kära dagbok,

här ser du hur fin jag är i min nya rock. Och snö och kallt är det på åpromenaden. Men nu är i alla fall det där hemska nyåret slut. Eftersom alla i stan samlas på Stortorget precis utanför min balkong för att smälla raketer så är det totalt omöjligt att slippa höra. Jag förstår inte varför människorna håller på så.

Det vet ju att vi hundar inte alls mår bra av det. Vi har träffat många som är rädda och någon jakthund som inte kan vara hemma i stan utan måste evakueras ut till landet. Han blev helt tokig när han inte kunde springa ut och hämta bytet efter varje skott förra nyåret så nu fick han åka hemifrån i god tid. Man vill ju göra sitt jobb, så klart. Själv var jag jätterädd, fast jag var med husse och matte hela tiden. Och matte har inte vågat låta mig gå själv på promenaden, för hon var säker på att om det smällde till så skulle jag springa iväg och gömma mig. Hon har nog rätt, tror jag, men nu är det bra igen. Det verkar som om alla raketer här i stan är slut. Tack och lov! Och vilken tur att det är så länge till nästa gång...