En hittehunds dagbok

Jag är inte bara skribent, jag är vacker och modig också. En hittehund i händelsernas centrum. Cavalier King Charles Spaniel från Campanard´s Cavalierer.

söndag, januari 08, 2006

Julmat och julklapp

Kära dagbok,

oj,oj,oj vad julen varit jobbig. Vi har ätit och legat på soffan i flera dagar. Ja, det förstås - vi har ju varit ute en del också. En dag var det kramsnö och den kramade mig på tassarna alldeles väldigt mycket och hårt. Ju längre jag gick ju mer kramade den fast sig som snöbollar på tassarna och runt magen. Till slut måste matte bära mig hem och tina upp snöbollarna med en varm och härlig dusch i badkaret.

Men jag har ätit lite lax (mums) och lite revben (inte heller så dumma) och lite julskinka (som luktade väldigt gott) och sedan åt jag nog lite för många av husses julköttbullar för jag fick ont i magen och fick väcka matte mitt i natten för jag behövde gå ut. Konstigt förresten att husse aldrig vaknar om jag säger att jag behöver gå ut - men tur att matte alltid ser att jag tassar ut till dörrmattan och väntar på att hon ska komma. Matte säger att det finns inprogrammerat sedan hennes pojkar var små. Det är bra att hon är van vid pojkar, tycker jag. Vi hann ut i alla fall. Nästa jul ska jag försöka att inte äta så många köttbullar ifall husse tappar skålen på köksgolvet igen. Gissa om jag var snabb då. Påminn mig gärna om sambandet mellan köttbullar och magont, för jag glömmer ganska fort.

Och så har jag fått en julklapp av matte! En jättefin rock, som passar mig perfekt. Trots att jag kommer från Dalarna så är jag inte särskilt förtjust i snö och kyla. Min rock är nästan likadan som mattes oljerock. Fast min är svart och har fin rutig krage i samma tan-ton som min päls. Gissa om jag är stolt! Jag ställer mig tillrätta i hallen när vi ska ut så att det blir lätt för matte att ta på mig. Nu är jag absolut kvarterets mest välklädda och vackraste hund. Felix - min granne - kan inte ha rock för han kan inte gå i koppel utan måste ha sele. Alla tanter i kvarteret vänder sig om efter mig när jag är ute på stan och så stannar de och säger: Åh, vad fin han är! Gissa om jag gillar det? Nej, nu är det dags att gå ut och imponera på tjejerna. Hoppas jag träffar Hanna idag...